Klagshamns cementepok

Kvarndala

Kulturhistoriska

Förening.

Den industriela verksamheten i Klagshamn deterar sig från senare delen av 1800 talet.

År 1885  upptäcktes en stor kalkstensfyndighet på Lars Hermodssons ägor i Klagstorp.

Lars Hermodsson startade ett företag för kalkstensbrytning kallat Västra Klagstorps Kalkbruk.           

Den 11 december 1896 övertogs Hermodssons rörelse av danska intressen med bl. a         A/S Faxe Kalkbrud  som delägare och Klagstorps Kalkbrottsaktiebolag bildades.

Redan året därpå 1897 bildades Klagstorp - Tygelsjö Järnvägs- aktiebolag med uppgift att transportera kalk och kalksten från Klagshamn till Tygelsjö.


År 1899 färdigställdes en utlastningshamn med en pir på 1.600 m längd ut i havet. Piren

fick anslutning till Tygelsjöbanan.


1901 slöts ett avtal mellan den danska firman F L Smidt och Co, Köpenhamn om installation

av 2 st moderna s k roterugnar att uppföras i Klagshamn för cementtillverkning.


Invigningen av den nya cementfabriken ägde rum den 27 april 1903.


År 1904 blev Klagstorps Kalkbrotts AB delägare i Svenska Försäljningsaktiebolaget

Cementa där bl. a Skånska Cement- aktiebolaget ingick.


Skiftande öden med svåra arbetskonflikter, depression och brand men också

moderniseringar och åter ökad efterfrågan på kalk och cement präglade rörelsen fram

till efterkrigstiden.


1922 ombildades bolaget till Klagshamns Cementverks AB med nya ägarintressen bl. a

Göteborgs Bank AB. Ny högkonjunktur krävde nya investeringar och stora utbyggnader

utfördes.


Efter en ny depression på 1930-talet övertog Skånska Cementaktiebolaget år 1931

försäljningsrätten för Klagshamns Cementverk AB och år 1935 även dispositionsrätten

beträffande alla byggnader, maskiner och inventarier att gälla t o m  år 1937.

Fabrikens kapacitet uppgick då till  ca 34.000 ton/år. Planerna var att successivt avveckla

den nu relativt omoderna industrin som bl. a drogs med stora driftskostnader för

leranskaffning och utlastning till fartyg. Skånska Cementaktiebolagets nya satsningar på


Hällekis, Köping och Limhamn med moderna fabriker i direkt anslutning till vatten med-

förde beslut om en total nedläggning av Klagshamnsfabriken år 1939.


Företaget Klagshamns Cementverks AB ombildades därefter till Klagshamns Hamn AB

sommaren 1941.



1943 såldes Klagshamnsbolagets mark till AB Laguna tillhörande Kockumkoncernen.

AB Laguna hade stora planer för utnyttjningen av markområdena men planerna sköts på

framtiden och industrin utnyttjades endast för diverse lagrings- och provningsverksamhet.


1952 skedde kommunsammanslagningen mellan Västra Klagstorp, Tygelsjö och Bunkeflo

till Bunkeflo kommun.


År 1959 gick Klagshamns Hamnaktiebolag i likvidation.


1966 ansökte AB Laguna om tillstånd att göra stora utfyllnader söder om Klagshamns-

udden, en ansökan som beviljades 1967.

En kort tid därefter innan utfyllnadsplanerna realiserats sålde AB Laguna, 1969, alla sina

intressen i Klagshamn till Byggnadsaktiebolaget BPA.


1971 skedde en ny kommunsammanslagning varvid Bunkeflo kommun även införlivades med Malmö kommun.


Tillståndet till nämnda utfyllnader gick ut 1977 och utnyttjades inte av den nuvarande

ägaren BPA.


Beträffande eventuellt kvarvarande korrespondens, kartor o lönelistor,  produktions-

protokoll, laboratorie-rapporter etc kan följande noteras:


Dispositionsrätten och ansvaret för rubricerade inventarier innehades av Skånska

Cementaktiebolaget fram t o m 1937. Därefter har Klagshamns Cementverks AB och

Klagshamns Hamn AB som ägare behållit dispositionsrätten fram t o m 1959 då det senare

företaget gick i likvidation.

Hur och i vilket omfattning AB Laguna och sedermera BPA efter respektive köp av

Klagshamnsbolagets fastigheter, byggnader etc förvaltat kvarvarande inventarier enligt

punkt 22 är oklart, eftersom köpeavtalet ej studerats.

Alla Skånska Cementaktiebolagets respektive Cementförsäljningsaktiebolaget Cementa

och Kalkförsäljningsaktiebolaget Calsium kvarvarande handlingar är deponerade på dels


Stadsarkivet i Malmö dels Landsarkivet i Lund respektive koncernarkivet på Euroc i

Limhamn.

Så kallade bolagshandlingar från och med Klagstorps Kalkbruks AB 1896 t o m Klagshamns

Hamnaktiebolags likvidation 1959 finns förvarade på riksarkivets bolagsbyrå i Stockholm.


I Helen Hansson - Smidingers skrift  “Klagshamn”, en fembetygsuppsats vid Ekonomisk-

Historiska Institutionen i Lund 1980 finns anvisningar rörande övriga statliga institutioner

som arkiverat kartmaterial, utredningar etc.  (avhandlingen)


En hel del arkivmaterial och fotografier har därutöver tillvaratagits av  Kvarndala

Kulturhistoriska förening.


( Fritt, och justerat, efter KG Fredenbergs noteringar från oktober 1987)